Yoga och mat. Eller. Yoga är mat.

”Håll dig till en yogaform”, ”Du ska inte blanda stilar”, ”Du bör ha en lärare som du följer”. Det finns så många saker som lätt blir sanningar inom yogavärlden. Lyssnar jag på dom så blir jag förvirrad och känner mig bakbunden.

Varför? Jo. För mig är yoga som mat. Den ger näring. Den är lustfylld och absolut nödvändig. Och jag vill inte äta pasta med fräst spenat, valnötter, vitlök, chili och parmesan varje dag. Hur gott jag än tycker att det är. Jag vill ha och behöver variation. Jag vill lyssna på min kropp och låta den tala om för mig vad den är sugen på idag. Då blir det gott! Och oftast blir det precis det som kroppen behöver (så även mina rituellt traditionella post-yinyoga-klass-nachos-med prästost-som-får-gå-40-sekunder-i-mikron-med-tacosås-och-avvoröra-i-soffan).

Så. Så här tänker jag. Jag kom in i yogavärlden via kundaliniyogan för 20 år sedan. Femtio meter från min lägenhet i Linköping fanns en finfin yogastudio i källaren av ett bostadshus. Första gången kom jag dit i mina träningskläder (tights, linne, stadiga strumpor) och höll på att gå under av inre garv i min 19-åriga kropp när vi tonade in med ”ong namo, guru dev namo”. Jag fnissade. Men jag kom tillbaka. I flera år var det kundaliniyogan som lockade mig till mattan. Som övade mig på livet utanför mattan.

Efter en flytt till södra Stockholm och med en bebis i magen nosade jag på ashtangayoga genom en gravidyogakurs med ashtanga som bas. Jag älskade kraften, flödet och hettan. Ashtanga fortsatte att vara min yogaform, även om jag gjorde mina hemmakundalinipass parallellt i flera år. Genom ashtangayogan träffade jag Monica när vi så småningom flyttade till Strängnäs och hon guidade mig varsamt vidare i ashtangaserien. Jag kategoriserade mig nog som en ashtangayogini: under en lång period utövade jag ashtanga på morgonen, med disciplin och riktning, styrka och kraft.

Men det tog slut i samband med att jag mötte sorg. Bedövande sorg och ångest. Frizonen blev löpning, kilometer efter kilometer i skogen. Där kunde jag andas. Känna kroppen. Leva. Och där. Som en mjuk famn, smög sig yinyogan in i mitt liv. Precis när jag behövde den som mest. Yinyogan gav mig samma sak som löpningen gjorde, men på helt motsatt sätt – jag kände kroppen, jag andandes. Jag levde i stillheten, i kontakten med mig själv och min kropp. Sen den första dagen då jag taffligt provade att göra ett online-yinyogapass rekommenderat av min syster, har yinyogan varit min bästa vän. Varje dag. Mer eller mindre. Men alltid. Som en mjuk nära vän finns yinyogan i mitt liv som en väg in i mig själv.

Så småningom hittade jag tillbaka till mig själv, till styrkan och kraften som vilat sig i form. Skillnaden var att jag hela tiden hade min mjuka yinsida som botten. Och jag började yoga i hemmasnickrade flöden med inspiration från alla möjliga yogaformer. Asanas som flödade in och ut ur varandra, yin möter yang och tvärtom. Kraft och mjukhet.

Av en slump hittade dansen in i mitt liv igen (jojomänsan, en har ju varit ballerina med tåskor och allt). Under ett dansretreat i djupaste smålandsskogarna upplevde jag mig själv in i minsta cell och den rörelseglädje som legat gömd under flera år fullkomligt exploderade. Där mötte jag också yoga somatics, en fascinerande yogaform där kroppen styr rörelserna in och ut ur asanas som ett enda flöde med andetaget i centrum.

Och nu då? Jag äter allt (nästan…utom kött). Jag älskar mat. Nyanser av smaker, kombinationer av sött, salt, beskt, surt. Milt och hett. Lätt och tungt. Mat. I alla dess former. På samma sätt älskar jag yoga. Kraftfullt, tydligt, stadigt, mjukt, flödande, stilla, rytmisk, svepande. Det finns yoga för alla smaker. Monicas guidande röst leder mig fortfarande inuti när jag gör ashtangainsprierade flöden, Lottas kundalini är som balsam, Annas stadiga vinyasa sträcker upp mig, Josefines soma move gör mig vimmelkantig av ansträngning och endorfiner. Min egen yoga får mig att svänga i resonans med kropp och själ.

Jag blandar och ger och låter kroppen guida mig in i vad som känns bra just nu. Och vad vill jag säga med allt detta? Jag vill nog säga, blanda. Variera dig. Nosa nyfiket på något nytt. Bekanta dig förväntanslöst med en ny yogaform. Prova! Om du vill.

Vår längtan på Yogahuset Strängnäs är att kunna guida er inåt, i er upplevelse av er själva. Låta yogan bli er näring. Så låt dig frestas av vår dignande yogabuffé, från det mest fysiska, kraftfulla, svettande till det mjukaste och mest stilla, och ta dig till mattan.

And don´t expect anything less than magic. Vi ses.


There are 5 comments

    1. Yogahuset Strängnäs

      Hej Terhikki, vad är du sugen på för kurs? Kolla vår hemsida så hittar du våra klasser och kommande kurser!

Comments are closed.

Anmäl dig

Du kommer att få ett bekräftelsemail när du har skickat din anmälan. Om det inte dyker upp, kolla i skräpposten. Tack!